
Sonam Wangchuk rektor på Secmol School:
Mitt land har blivit känt under många namn såsom det sista Shangri-La, munkarnas och templens land, lilla Tibet, Västra Tibet för att nämna några. Ladakh ligger i nordvästligaste delen av Indien och motsvarar i storlek brittiska öarna men med en befolkning på 200.000. Ett månlandskap är den bästa beskrivningen med tanke på landets läge i trans-Himalayas
regnskugga. Ladakh är en kall öken som sedd från luften ter sig helt livlös. Under vintern faller temperaturen till –30 grader Celsius, på vissa platser till –40 grader. Under 6 månader om året, när alla bergspassen är stängda, är landet helt avskuret från omvärlden så när som enstaka flyg till huvudorten Leh. Ökenlandskapet kan tyckas oförmöget att ge liv åt något, men om du är uppmärksam upptäcker du snart små gröna fläckar i avlägsna dalgångar. Vid närmare granskning finner man att dessa grönskande ytor är förbundna med livlinor i form av små vattenkanaler, knutna till större bäckar vilka i sin tur leder ner smältvatten från de höga glaciärerna. Du upptäcker också att de gröna dalarna sjuder av liv, inte bara av människor som knappt överlever där utan av ett i högsta grad blomstrande samhälle.
Men Ladakh är mer än ett namn på kartan. Landet representerar också en livsstil, som kanske har svaren på den alltmer komplexa frågan om människans överlevnad på planeten jorden. Vid en tidpunkt då resten av världen tycks ha gått i en egen fälla, där lycka och glädje och en sund miljö ser ut att ha gått förlorad, så har människorna i Ladakh fortfarande kvar sina naturliga instinkter, kunskaper och värderingar, som kanske är de bästa förutsättningarna för människans överlevnad. Vi tror inte att utveckling i form av högre materiell standard leder till ett bättre liv. Om materiell välfärd innebar verklig utveckling så skulle de länder som förbrukar hundra gånger mer än vi av jordens resurser vara hundra gånger lyckligare. Detta är uppenbarligen inte fallet. Vi tror på den gyllene medelvägen, de vill säga en vettig balans mellan fysiskt välmående och psykisk, social och själslig välfärd. (Text och bild är hämtade från Ladakhs vänners hemsida. )

Korea
Istanbul, Turkey
New York City
Bratislava, Slovakien
Leipzig, Tyskland
Istanbul, Turkey
New Zeeland
Breuil-Cervinia & Valtournenche, Italy
Canada
Malmö, Sweden
Italy
Tennessee, USA
Toronto, Canada
Chicago, USA
Greece
Praha, The Czech Republic
Copenhagen, Denmark
Croatia
Australia
Amsterdam
Spain
Nominated to the Silver Wolf, Amsterdam, The Netherlands
Stockholm, Sweden

Människorättsorganisationer och ickestaliga organisationer i distriktet Leh, norra Indien, har enligt uppgift utsatts för trakasserier och sabotage från distriktets fredsdomare Mr. M.K. Dwiveldi.
Bland de drabbade organisationerna finns SECMOL, Dolkars och Thinlas skola i Thin Ice. Fredsdomaren har anklagat Sonam Wangchuk, rektor och direktör för SECMOL för deltagande i anti-nationell aktivitet och uppgivit att organisationen måste betala $ 200,000 i markskatt till staten för att ha ockuperat statlig mark. Företrädare för SECMOL reagerade starkt och gjorde sin röst hörd i lokala medier och radio där de byggde upp en stor opinion för SECMOL. Efter detta har fredsdomaren infört ett förbud för alla skolor att använda det undervisningsmaterial som SECMOL producerar i undervisningen. Asian Human Rights Commision har skrivit ett upprop mot hur organisationerna har blivit behandlade. Läs det här.
